Det gör ont i mig. Tanken på att veta att personer tycker, ser och tänker saker om mig är hemskt. Och att veta att dom inte alltid tänker positiva saker om mig.. Det är hemskt.

 

Det enda jag vill är att må bra. 

Men att höra sånt av vissa får mig bara att gå itu ännu mer. 

Det visar bara att jag bara är jag. 

En person som inte betyder någonting och som är jobbig att umgås med. 

Jag tror verkligen inte på nån som säger att den tycker om mig eller älskar mig. 

Eller tycker jag är en bra vän. 

För hur kan jag vara omtyckt och vara en bra vän?

Jag är bara jag. 

Elin med depression som oftast hatar livet

och som bara gör allting fel. 

Jag förstår inte hur jag kommer lyckas med att kunna må bra någongång.